LO-kongress 1971
Arbetsmiljön och demokratifrågorna fick en central plats. Arbetsorganisationsfrågorna behandlades i rapporten Demokrati i företagen och lösningsförslagen var utvecklade och inriktade mot någon form av grupporganisation.
LO-kongress 1976
I kongressrapporten Solidariskt medbestämmande formuleras kraven i termer som "medbestämmande i den egna arbetssituationen" och "förändringar genom grupporganisation och möjlighet till arbetsrotation och arbetsvidgning". Dessutom aktualiserade LO-kongressen med kraft frågan om makten över produktionsmedlen och kongressen beslutade om löntagarfonder.
Metalls kongress 1985
I rapporten Det goda arbetet diskuterades framförallt de produktionstekniska och arbetsorganisatoriska frågorna.
Metalls kongress 1989
Här utvecklas tankarna vidare om det goda arbetet. Kraven på grupporganisation har blivit än tydligare. Gruppen ska vara den minsta organisatoriska enheten.
LO 1989
LO presenterade en liten skrift med titeln Det utvecklande arbetet där man i stort ansluter sig till Metalls tankar.
LO-kongress 1991
Kongressrapporten Det utvecklande arbetet. Fyra principer för arbetslivets utveckling: rationalitet, funktionsansvar, rättvisa och trygghet. Yrkeskunskaper ska vara generella för att undvika inlåsning, mänskliga värden där man betonar individens självtillit och växande och slutligen utveckling av yrkesrollen där det livslånga lärandet är viktigt.
LO-kongress 1996
I kongressrapporten Rättvisa framhölls behovet av att de fackliga företrädarnas kompetens inom områden som arbetsorganisation, produktionssystem och utbildningsmöjligheter måste förbättras. De fackliga organisationerna måste stärkas ute på arbetsplatserna. Ett skäl var att alla medlemmar skulle få möjlighet att utvecklas i jobbet.
Facket skulle bli en naturlig part i de förändringsprocesser som sker ute i företagen, det vill säga ett aktivt deltagande i den lokala arbetsplatsens utveckling. Det skedde en facklig tyngdpunktsförskjutning "från regeltolkning till att utveckla och skapa". Det praktiska arbetet skulle utföras av de förtroendevalda på arbetsplatserna med stöd från de regionala och centrala instanserna.
Hösten 1996 beslutade LOs styrelse att kraftsamla kring några frågor av särskild betydelse för LOs medlemmar. Det resulterade i ett antal förbundsgemensamma projekt, där LISA (lön, inflation, sysselsättning och arbete) handlade om att förändra synen på lönebildningen. Ett annat viktigt mål var att öka sysselsättningen och det så kallade ÖS-projektet (ökad sysselsättning) genomfördes.
KAL-projektet 1996-2003
Förkortningen står för Kunskapsutveckling kopplat till arbetsorganisation och lönesystem. KAL hade tillsammans med Demokratiprojektet en mer offensiv karaktär. Demokratiprojektets syfte var att förstärka våra medlemmars inflytande i politiken och fördjupa den demokratiska processen inom fackföreningsrörelsen. Men projektet syftade också till att beskriva hur demokratin skulle kunde återerövra makt från marknaden. KAL-projektets mål var att via ett utvecklande arbete öka våra medlemmars inflytande över arbetets organisering och därigenom förstärka deras position på arbetsplatsen.
Förutom rapporten Det utvecklande arbetet från Demokrati- och inflytandeutredningen 1991, så bygger KAL vidare på Rättviseutredningen, det vill säga en omstart av det utvecklande arbetet.
KAL-projektets syfte var att utveckla arbetsformer och metoder för fackligt utvecklingsarbete på arbetsplatserna. Dessa arbetsformer skulle ta hänsyn till mäns och kvinnors skilda förutsättningar. Målsättningen var bland annat att finna former som stödjer erfarenhetsutbyte i nätverk mellan olika arbetsplatser och branscher.
Även utveckling av samarbetsformerna mellan LO och förbunden ingick i uppdraget. KAL- projektet har också handlat om att utveckla den fackliga ut¬bildningen runt arbetsorganisationsfrågor samt att bilda opinion för vikten av inflytande i arbetslivet.
KAL-projektet har även haft i uppdrag att utvärdera fackföreningsrörelsens medverkan i olika nationella och europeiska program om kompetensutveckling och förändrad arbetsorganisation samt utforma ett fackligt FoU-program om framtida arbetslivsforskning med fokus på arbetsorganisation och IT.
KAL-projektets slutrapport (pdf)
LO-kongressen 2000
Kongressrapport Demokrati.
Kongressen beslutade att tillsätta ett förbundsgemensamt projekt om utbildning och lärande, sedan frågan lyfts i ett 20-tal motioner. KUL-projektet (kompetensutveckling och lärande, 2000-2003) syftade till att i den fackliga organisationen öka förutsättningarna för medlemmarnas möjlighet till lärande samt att understödja förbundens arbete med kompetensutveckling och lärande i arbetslivet för sina medlemmar.
Stödjande lönesystem är med som en viktig komponent i helheten. Förbunden måste vara offensiva i relation till arbetsgivarna, att självständigt vara steget före och ställa krav på arbetsorganisations- och kompetensutveckling.
KUL-projektets slutrapport (pdf)
Läs mer:
Utvecklingsavtal Svenskt Näringsliv-LO-PTK (pdf)