Fråga facket Fråga facket

Susanna Gideonssons första maj-tal 2022

Första maj LO-ordföranden Susanna Gideonsson höll sitt första maj-tal i Göteborg.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Det talade ordet gäller

Kamrater! Mötesdeltagare!

Jag är så glad över att få tala här i Göteborg i dag.

Säga vad man vill,

men är inte Göteborg ändå arbetarrörelsens huvudstad?

Kamrater,

Det är första maj, ett mycket speciellt år.

Året då kriget kom till Europa.

Året då Putins Ryssland invaderade det fria demokratiska Ukraina.

I strid mot allt: folkrätt, internationell rätt, mänskliga rättigheter.

LO fördömer – på starkast möjliga sätt –

Rysslands krig och krigsbrott i Ukraina.

Vi står bestämt upp för Ukrainas rätt till självbestämmande.

Det är första maj, detta mycket speciella år.

Första maj är vår dag.

Arbetarnas dag.

Dagen när vi låter annat vila.

När vi hyllar kampen och solidariteten.

Många av oss som står här har aldrig upplevt krig.

Några av oss har.

Alla vet oavsett – att i krisen, i katastrofen,

i kriget,

där är ensam aldrig stark.

Där krävs kamp och solidaritet.

Gemensamma krafter.

Som arbetarrörelse har vi alltid tagit kampen.

Mot arbetsgivarens grundlösa krav.

Mot kapitalismens härjningar.

Och vi har gjort det med gemensamma krafter.

”Tillsammans är vi starka” är vårt ordspråk i alla sammanhang.

Putins vettlösa, urskillningslösa,

och förödande krig,

det ska vi också möta med gemensamma krafter.

I EU. I Sverige. I Göteborg.

Men vi kan också, var och en av oss, bidra.

Jag vill därför be dig som står här på Götaplatsen i dag,

att swisha en gåva till Palmecentret.

De stödjer Ukraina och Ukrainas folk,

via redan upparbetade kontakter i landet.

Pengarna går till mediciner, sjukhusutrustning och mat.

Och till att hjälpa fackligt och politiskt engagerade personer

att fly för sin överlevnad.

Ge, om du har möjlighet.

Kamrater, mötesdeltagare,

I september är det val.

Då ska vi praktisera det som ukrainare nu försvarar med sitt blod:

rätten att bestämma över vår gemensamma framtid.

Sverige står inför stora utmaningar.

Inte minst med tanke på kriget och dess effekter utanför Ukraina.

Samtidigt har Sverige fantastiska möjligheter att bygga landet starkt.

Precis här och nu.

Inför valet den 11 september är det tydligt,

att det finns ett parti,

som klarar av att hantera våra utmaningar och möjligheter samtidigt.

Som hanterar kriser och krig,

och samtidigt utvecklar landet och stärker välfärden.

Det finns ett parti som säger:

Vi behöver både ett starkt försvar och en stark välfärd.

Inte antingen eller.

För socialdemokrater vet,

att en demokrati – för att leva – behöver två saker:

Skydd från utplåning av yttre fiender –

det vill säga ett militärt försvar.

Och skydd mot att förtvina inifrån –

det vill säga ett levande civilsamhälle och en stark välfärd.

Det tål att påminnas om,

att demokrati är ett för evigt oavslutat bygge.

Ett ständigt pågående projekt.

Där nya generationer och nya medborgare,

ska ges plats och ska påverka.

Ska rustas, stöttas och inspireras.

För att bli en självklar del i demokratibygget.

Med sina erfarenheter, drömmar och viljor.

Det tål att påminnas om,

att det är med jämlikhet som medel

den levande demokratin förverkligas.

Socialdemokrater kallar det: Det starka samhället.

Dit är vi på väg!

Sverige kan bättre!

Kamrater,

Vi är inte där än.

Och för att styra rätt,

behöver vi se på verkligheten med öppna ögon.

Vi behöver se:

att kriget i Ukraina får effekter även i Sverige.

att kris – av något slag – har blivit det nya normala.

att gamla ordningar inte alltid håller i nya tider.

att de överdrivna privatiseringarna har skadat vårt samhälle.

Och vi behöver se att allt detta påverkar vanligt folk.

Och vi behöver agera därefter.

Låt mig förklara.

Kriget i Ukraina får effekter även i Sverige.

Kanske tydligast genom att vi stärker vårt försvar,

och snabbt tar emot många flyktingar.

Men kriget har också drivit upp inflationen,

som redan innan kriget hade börjat öka.

Vår lön har blivit mindre värd.

Och redan innan kriget hade priserna på el, bensin och mat stigit.

Nu väntas de stiga ännu mer.

Redan innan kriget var arbetslösheten hög.

Långtidsarbetslösheten var förskräckande hög.

Nu riskerar det bli ännu svårare för många att få ett arbete.

Krig är alltid kris. Även bortom striderna.

Krig i Ukraina är kris i Sverige.

Alla drabbas i Ukraina.

Men vem drabbas här?

- Jo, den som redan innan hade det extra kämpigt.

Så när kriget påverkar vår ekonomi,

då är det de som redan varit arbetslösa länge,

de som redan har svårt att få lönen att räcka,

de som redan har en otrygg anställning –

det är de som drabbas värst.

Och kriget är ju inte den första krisen.

Precis innan kriget bröt ut,

hade vi just sett början på slutet av pandemin.

Pandemin, då alla med otrygga timanställningar

– i restauranger och klädbutiker –

fick gå på dagen.

Rakt ut i arbetslöshet.

Då undersköterskor i äldreomsorgen

– redan slitna av dålig arbetsmiljö och dåliga arbetsvillkor –

tvingades utsätta sig för risken att smittas och föra smitta vidare,

när varken skyddsutrustning eller rutiner kom på plats i tid.

Då boende i så kallade utsatta områden

– som redan led av hög arbetslöshet och sämre hälsa –

drabbades värre än andra av sjukdom och död.

Och så klimatkrisen.

Som egentligen skulle behöva vår fulla uppmärksamhet.

Men som vi nu måste hantera parallellt med övriga kriser.

Sverige ska ställa om. Det är självklart. 

Sverige har dessutom stora möjligheter i en global omställning. 

Eftersom vi ligger i framkant på många områden. 

Men klimatkrisen är samtidigt en kris. 

Där vissa drabbas värre än andra. 

Särskilt de som drabbas av torka, skogsbränder och översvämningar.

Men också de som drabbas när det fossila måste fasas ut. 

Om inte kostnaderna för omställningen fördelas rättvist,

så riskerar den som bor i glesbygd utan kollektivtrafik

att drabbas hårt av höga bensinpriser.

Och när mycket i samhället i stället ska skötas digitalt,

riskerar den som inte fått plats i digitaliseringen,

att lämnas efter.  

Och samtidigt med kriget, pandemin och klimatkrisen,

mullrar en fjärde kris, som handlar om brottsligheten.

Vi såg alla de våldsamma upploppen i flera städer under påsken.

Våldet och förstörelsen var förskräcklig.

Nu är många gripna, och ska ställas inför rätta.

Det är bra.

Men kraftfullare tag än tidigare behövs,

för att stoppa brottsligheten.

För när brottslighet, gängbrottslighet och arbetslivskriminalitet växer,

då är det den som arbetar som väktare,

i akutvården eller inom blåljus,

som i sitt arbete tvingas möta våldet.

Den som bor i ett utsatt område,

som behöver leva med riskerna och rädslan

att barnen eller man själv ska drabbas.

Den som lever i skuggsamhället,

som utnyttjas på byggen, i verkstäder och i skogen.

Sammantaget:

När kriser drabbar samhället

så är det vanligt folk

– men också de som redan har det riktigt svårt –

som drabbas värst.

Du kanske tycker att jag låter negativ.

Men jag menar att beskrivningen är nykter och sann.

Och bara de som ser verkligheten som den är,

kan förändra den till det bättre.

Och är det något arbetarrörelsen visat genom decennierna,

så är det väl detta:

att vi ser bristerna i samhället,

vi ser ojämlikheten, orättvisan eller dumheten.

Och vi gör allt för att bryta den.

För Sverige kan bättre!

* * *

Kamrater,

Nu tar vi våra insikter,

våra värderingar och vår vilja,

och bryter ojämlikheten.

Bygger det starka samhället.

Där var och en har möjlighet att växa,

och hoppas på framtiden.

Där var och en känner att hon är med på resan.

Ambitiöst? Ja.

Men vi har råd.

Vad vi inte har råd med,

är att lämna människor efter.

I hopplöshet eller vanmakt.

Vi har råd att bygga både ett starkt försvar och en stark välfärd.

Samtidigt.

Här och nu.

Läste ni härom veckan,

att Sverige har fått drygt 330 nya miljardärer under pandemin?

330 nya miljardärer!

Visste ni,

att en genomsnittlig vd för ett svenskt storbolag,

har en inkomst som motsvarar 65 industriarbetarlöner?

65 industriarbetarlöner!

På 1 person!

Visste ni,

att de som är så rika att de kan leva på sitt kapital,

ofta betalar mindre i skatt –

än vanligt folk som lever på sin lön?

Kapitalbeskattningen är full av undantag

som bara gynnar de som har allra mest.

Och den som får ett arv på flera miljoner – den skattar ingenting.

Och den som har en enorm villa i Örgryte,

betalar lika mycket i skatt

som den med radhus i Hisings Backa.

Så, det finns pengar.

Vi måste bara hämta in dem. Så de kan göra nytta.

För det är inte mer än rätt,

att även rika börjar betala efter förmåga.

Tycker de att det är jobbigt att bidra till jämlikheten,

kan de ju välja att se det som en försäkringspremie.

För det är ju vi gemensamt, som – både i vardag och i kris –

skyddar och stärker svenska företag, och därmed deras vinster.

Med allt från att utbilda befolkningen och bygga infrastruktur,

till att rusta försvaret och erbjuda omställningsstöd under pandemi.

Nu är dessutom bästa möjliga läge för Sverige att låna: 

Statsskulden är mycket låg i en internationell jämförelse.

Och räntan på lånen är historiskt låg.

Och det är förnuftigt att låna till viktiga långsiktiga investeringar.

För om vi inte satsar idag, blir vi fattigare imorgon.

Det är hög tid att släppa överskottsmålet för statens finanser. 

Varför ska staten gå med överskott,

när pengarna behövs för investeringar? 

Som jag sa i början: ”Gamla ordningar håller inte alltid i nya tider”.  

Vi kan inte spara oss ur de kriser vi står inför.

Ett starkt samhälle är en förutsättning för en stark ekonomi. 

Nu vill vi se kraftfulla investeringar:

i klimatomställning,

i infrastruktur,

i välfärdens utveckling och kvalitet,

i rustandet av människor som ska ta den nära framtidens jobb.

Och samtidigt vill vi se: kraftfulla investeringar i vårt försvar.

Med 2 procent av BNP.

Sverige har råd.

Sverige kan bättre.

Både starkt försvar och stark välfärd.

Och det är Socialdemokraterna som har hela det svaret!

Kamrater, mötesdeltagare!

Utan det starka samhället,

får vi hoppas på tur i livets lotteri.

Tur att födas av rika föräldrar.

Tur att växa upp i ”rätt” område,

och starta livet med en förmån som stadigt växer.

Det är ju helt galet.

Utan det starka samhället,

står vi ensamma.

Och ensam är aldrig stark.

Allra minst i tider av kris.

Därför lyfter LO – inför valet i höst – ett antal krav på politiken.

För vi vill se ett Sverige där vi delar rättvist

på kostnader, risker och vinster.

Där vi tillsammans investerar för ett jämlikare land.

Och där vi tar tillbaka kontrollen över det som bäst styrs gemensamt.

Det är våra nycklar till framtiden, vänner.

Vi vill därför se:

En välfärdssatsning på 201 miljarder kronor,

fördelat över de kommande fyra åren.

Det krävs för att upprätthålla

– men också utveckla och förstärka –

det välfärdsuppdrag som vi tillsammans har satt samhället att sköta.

Det är pengar som behövs:

För en barnomsorg som är öppen också när arbetare jobbar –

det vill säga kvällar, nätter och helger.

För 102 000 fler arbetskamrater,

så att välfärdens personal får tid att använda sin kompetens.

För att utveckla hemtjänsten

till den individanpassade tjänst den ska vara.

För att öka antalet vårdplatser på sjukhusen

och ge alla en fast läkarkontakt på vårdcentralen.

För att satsa på lärfritids med riktiga aktiviteter för barnen.

Det är när vi som samhälle inte satsar,

utan istället backar bort från ansvaret,

som barn och unga som redan har det svårt,

löper en påtaglig risk att hamna snett.

Ibland riktigt snett.

De som uppmanade till våld under påskens kravaller,

hade haft betydligt svårare att få gehör,

om ungdomarna i förorterna hade vuxit upp

i ett samhälle präglat av sammanhållning och tillit.

Att bygga ett sådant samhälle kostar.

Att ta ansvar kostar.

Välfärd kostar.

Och det är helt i sin ordning.

Det handlar om jämlikhet.

Och minns: Vi har råd.

Vi vill också se:

Rättvisare skatter.

Med höjda skatter på vinster av kapital.

Och en rättviseskatt för de som tjänar mer än en miljon om året.

Det är hög tid att även de rikaste bidrar efter förmåga.

330 nya miljardärer under pandemin – de kan bidra mer!

Vi vill också se:

Full sysselsättning, och ett konkret mål för detta.

Då behövs investeringar som skapar arbetstillfällen.

Då behövs en klok politik för utbildning och omställning.

Att yrkesprogrammen äntligen blir högskoleförberedande,

är precis den typ av politik vi vill se!

Vi får aldrig vänja oss vid en arbetslöshet på 7-8 procent.

Det är ett enormt slöseri.

Med människor. Med möjligheter.

Vi vill:

Att fasta heltider blir norm på hela arbetsmarknaden.

Även för kvinnor.

Alltså även i omsorgen. Även i handeln.

Det handlar om möjligheten att kunna leva på sin lön,

om självständighet och trygghet.

Vi vill se:

Krafttag mot brottsligheten och arbetslivskriminaliteten.

Skuggsamhället måste fram i ljuset.

Vi vill se:

En politik för en jämlik klimatomställning.

Och, kamrater,

LO kräver att var och en av oss –

som arbetat ett helt arbetsliv –

får en rejäl pension.

Och vänner,

Avslutningsvis vill jag särskilt lyfta en sak.

När jag har besökt arbetsplatser under våren,

har en sorts fråga återkommit:

”Hur kunde vi hamna här?

Hur kunde vi låta det gå så här långt?

Vad är det som har hänt, medan vi har levt?”

Det man känner är,

den hisnande känslan av förlorad kontroll.

Det man menar är,

att en påhittad valfrihet aldrig är värd sitt pris,

i form av ökad ojämlikhet och oro,

och sämre kvalitet i välfärden.

Den senaste SOM-undersökningen från Göteborgs universitet –

visar att långt in i högerleden har människor insett,

att det är fel att privata vinster får plockas ut ur välfärden.

Två tredjedelar av Sveriges befolkning vill se ett stopp.

Stopp för ineffektivitet,

för slöseri,

för privata plånböcker som blir feta av våra skattepengar.

Det är pengar som skulle gett oss alla vård, omsorg, utbildning.

Pengar som skulle rustat och stärkt vårt gemensamma samhälle.

För det är inte enbart den så kallade ”välfärdens kärna”,

som vi har förlorat kontrollen över.

Det handlar om så mycket mer:

Allt från en arbetskraftsinvandring utan kontroll,

via en avskaffad värnplikt,

till utförsäljningar av apotek och bilbesiktning.

Politiska beslut som bara försämrat för vanligt folk.

Vänner,

det är dags att stoppa vinstfesten i välfärden.

Det är dags att ta tillbaka kontrollen över samhällsutvecklingen.

Därför vill jag se en politiskt oberoende kommission,

som utreder de politiska beslut som har skadat sammanhållningen,

och skapat enorm oreda i Sverige.

Avregleringar, nedskärningar och liberaliseringar av samhällsfunktioner,

har ansetts närmast som självklarheter länge nu.

Det är dags att de utreds.

Vanligt folk vill inte ha det så här.

Vi vill ha en välfärd som är stark,

och en beredskap vi kan lita på.

Sverige kan bättre!

* * *

Kamrater,

I dag, på första maj,

står vi tillsammans med våra systrar och bröder i Ukraina.

Vi bidrar efter förmåga till Palmecentrets insamling.

Vi bidrar tillsammans som nation och folk.

I dag, på första maj,

är det 133 dagar kvar till valet, i vårt fria demokratiska land.

Då tar vi en granne, vän eller släkting i handen,

och går och röstar på det parti som har hela svaret.

Som bygger ett starkt försvar och en stark välfärd.

Rösta på Socialdemokraterna!

Tack!